fatihplugg.blogg.se

Musik är något som jag inte skulle kunna klara mig utan på denna jord. Tänk dig ett liv utan musik. Det livet skulle vara hur jävla tråkigt som helst! Jag menar, alla personer har ju någon slags relation till musik. Man lyssnar på det för att bli glad, musik gör en glad. Men även när man är ledsen kan musik göra saken bättre, eller så kanske det gör en ännu mera deppig. Men hur som helst så har musik oftast en positiv påverkan, iallafall på mig.

Med musik så skapas även minnen. Man får någon slags ”flashback känsla”. Du har säkert en eller flera låtar som påminner dig om roliga eller kanske jobbiga stunder i ditt liv. Även fast man inte minns allt, så har man en låt som kan göra så att minnena kommer tillbaka till en. Och som kan få en att må bra och väcka härliga eller hemska känslor.

Ett exempel på en låt som ger mig minnen är ”Miss Fatty” av Million Stylez. Varje gång jag var med mina kompisar från grundskolan så brukade dem sjunga den låten för att irritera mig eftersom sättet som artisten uttalar ordet ”fatty” på låter som mitt namn. Plus att artisten säger ”miss” framför fatty när det faktiskt ska vara ”sir” eftersom jag är en kille.

Vad skulle en måndagsmorgon vara utan musik till exempel? Finns det något värre än att vakna upp på en måndag, gå till bussen eller tåget näst intill halvsovandes och inte ha mobilen med sig? Skulle inte tro det. 

Det är just det jag behöver. En liten musikkick för att vakna till och bli på bra humör om jag inte redan är det. En eller två låtar behövs max för att få igång mig. Helst någon låt med lite power, helt perfekt.

Jag kan helt ärligt inte komma på något negativt med musik. Okej, kanske att man kan få tinnitus eller huvudvärk. Men annars så finns det ju inte riktigt något dåligt med det, eller?

Tack till alla ni artister som föddes med förmågan att kunna sjunga eller använda musikprogram på datorn. Ni gör min dag mycket bättre. Jag föddes absolut inte med den talangen, och inte min store brorsa heller. Så tack, tack och hundratusentals tack!

<3 Skrillex, Linkin Park, Rise Against

I ett nummer av Populär historia (10/2009) finns en artikel av Tora Wall, folklorist på nordiska museet, som heter ”Spöken och Gastar”, där hon berättar om hur bondesamhället för i tiden skilde på olika former av dödsväsen.

Enligt Tora Wall så trodde folk att en gast var ett dödsväsen som hade förlorat sin presonlighet, alltså att det inte gick att känna igen vem den döde personen var medan han eller hon var vid livet. Gastar var oftast personer som hade dött en våldsam död, till exempel att drunkna eller att vara ett mordoffer. Anledningen till att folk var så rädda för gastar var att de brukade göra fruktansvärda vrål under natten och att man blev sjuk om man blev nuddad eller fasthållen av en gast. Detta kallades för att bli gastkramad.

Tora Wall berättar också i sin artikel att gengångaren, till skillnad från gasten, kunde kännas igen som den person den en gång var innan han eller hon dog. Anledningen till att en person blir till en gengångare är för att den döde inte kan få ro i sin grav. Till exempel så vill gengångaren kanske varna folk om vem som mördade honom eller henne, eller kanske tillochmed visa var han eller hon gömt sin skatt.

Slutligen så berättar Tora Wall om spöken som är uppenbarelsen av en död persons skepnad. Spöken brukar oftast uppfattas som vita gestalter som skrämmer eller lurar människor, men spöken kan även vara gastar eller gengångare.